Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afganistan (Afghanistan), d. v. s. "afganernas land" - Afgjutning, en genom gjutning i form åstadkommen afbildning af ett föremål. Se Gjutning - Afgrening. Se Elektriska ledningar - Afguderi, dyrkan eller hyllning - Afgångsbetyg. Se Betyg - Afgångsexamen. Se Examen - Afgångsprocent, hand. - Afgäld, kam. - Afgärdaby (fsv. afgærdhis byr), på gammal bys mark afgärdad, genom gärdesgård afstängd, nyare by - Afhandling. 1. Skrift, som söker på vetenskapligt sätt utreda ett ämne - Afhandling. 2. Statsr. Öfverenskommelse, fördrag - Afhysa, kam. - Afhåll, sjöv. - Afhållning, sjöv. - Afhållsamhetssaken. Se Nykterhetsrörelsen - Afifi, etnogr. Se Acka - Afinger, Bernhard - Afium-kara-hisar ("opium-svart-borg"), turkisk stad - Afkamma, krigsv. - Afklapp, boktr. Se Afklappning - Afklappning, boktr. 1. (Afklapp) Aftryck - Afklappning. 2. Förfärdigandet af matriser vid stereotypering - Afklatschning, boktr. - Afknipning, trädg. - Afknytning, med. - Afknäckning, tekn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Asia" (1889), Forbes, "The afghan wars
1839–42 and 1878–80" (1892), Roberts,
"Forty-nine years in India" (1897), samt
"The life of Abdur-Rahman, amir of Afghanistan"
(2 bd, 1900). Se för öfrigt om nyare litteratur
Immanuel, "Afghanistan" (Geogr. zeitschrift, 1902).
J. F. N.
Afgjutning, en genom gjutning i form åstadkommen
afbildning af ett föremål. Se Gjutning.
Afgrening. Se Elektriska ledningar.
Afguderi, dyrkan eller hyllning, som sätter något
annat föremål i stället för den ende, andlige
guden. Närmast afses därmed dels den framförallt af
Israels profetiska religion beifrade tillbedjan af
gudabilder eller andra föremål, som hade något med
gudomen att skaffa, dels kult af främmande gudar i
allmänhet. I öfverflyttad bemärkelse användes afguderi
om en sådan hjärtats förtröstan, som ytterst hvilar
på någonting annat än på Gud. Se vidare Bilddyrkan,
Fetischism, Hedendom, Monoteism, Naturreligion och
Polyteism.
N. S.
Afgångsbetyg. Se Betyg.
Afgångsexamen. Se Examen.
Afgångsprocent, hand., den summa, som en redogörare
i en affär har rätt att afföra ur räkenskaperna såsom
genom missräkning, slitning, spillning eller på annat
sätt uppkommen förlust. Den utgör en viss procent
af värdet på kapitalet, inventarierna, varulagret
o. s. v.
Afgäld, kam., afgift, särskildt afgift (årlig),
som innehafvare af afsöndrad jord, i någon
lämplig räntepersedel (t. ex. spannmål),
erläjrger till innehafvaren af den lägenhet,
hvarifrån jorden afsöndrats; jur., afkastning;
inkomst, som har sin grund i en viss rättighet.
KBG.
Afgärdaby (fsv. afgærdhis byr), på gammal bys mark
afgärdad, genom gärdesgård afstängd, nyare by. I
motsats till afgärdaby kallas äldre by i landslagen
och 1734 års lag bolby eller odalby. Vid skifte af
skogsmarken njuter afgärdaby hälften mindre lott än
bolby i förhållande till hvarderas hemmantal eller
efter annan delningsgrund.
E. P.*
Afhandling. 1. Skrift, som söker på vetenskapligt
sätt utreda ett ämne, särskildt vetenskaplig skrift,
utgifven för vinnande af lärdomsgrad (akademisk
afhandling) eller erhållande af lärarebefattning eller
för pastoralexamen o. s. v. Se vidare Disputation och
Dissertation. – 2. Statsr. Öfverenskommelse, fördrag.
Afhysa, kam., Afhysa ett hemman, uppsäga åbon,
borttaga åbyggnaderna och bruka jorden under ett
annat hemman, hvilket därefter ansvarar äfven för
det afhysta hemmanets räntor och besvär. Sådana
åtgärder hafva endast sällan tillåtits, emedan de
anses skadliga för det allmänna såsom ledande till
folkbrist, egotvister och dålig häfd. – Afhysa en åbo,
skilja honom från åborätten till ett hemman eller en
lägenhet. Jfr Vräkning.
KBG.
Afhåll, sjöv., den återhållande kraft (friktion),
hvilken uppstår därigenom att man lägger ett tåg
e. d., som firas eller halas, om en beläggningsnagel,
ett krysshult e. d. Genom att "taga till af-håll"
l. "lägga till afhåll" kan den hastighet, med hvilken
tåget vill utlöpa, lätt regleras eller upphäfvas.
R. N. (H. W-L.)
Afhållning, sjöv., en fartygsmanöver,
hvarigenom förskeppet bringas att falla från
vinden, så att vinden blåser mera akterligt.
R. N. (H. W-L.)
Afhållsamhetssaken. Se Nykterhetsrörelsen.
Afifi. etnogr. Se Acka.
Afinger, Bernhard, tysk bildhuggare, f. 1813 i
Nürnberg, d. 1882 i Berlin, var i sin ungdom
bleckslagare, sökte sedan utdana sig till bildhuggare
efter de nürnbergska mästerverken från medeltiden
och fick efter 1840 på Rauchs ateljé i Berlin göra
bekantskap med antikens konstformer. A. skapade flere
goda verk af religiöst innehåll, men lyckades bäst
i porträttbyster och porträttmedaljonger (Rauch,
Humboldt m. fl.). Bland hans monumentala arbeten må
nämnas Arndts staty i Bonn samt det gotiska monument,
som universitetet i Greifswald 1856 lät resa till
minne af sin 400-åriga tillvaro.
Afium-kara-hisar ("opium-svart-borg"), turkisk stad
i det inre af Mindre Asien, s. ö. om Kutahia, med
omkr. 20,000 inv. En hufvudplats för handeln med opium
(turk. afium l. afiun), som i stor mängd skördas
i omgifningarna.
Afkamma, krigsv. Man säges "afkamma" ett bröstvärn,
då man bortskjuter den öfverst på detsamma hopade
jorden, så att bröstvärnet blir lägre och ger mindre
skydd åt bakom varande pjäser med servismanskap. Jfr
Broslagning.
E. N.
Afklapp, boktr. Se Afklappning.
Afklappning, boktr. 1. (Afklapp) Aftryck, som
erhålles genom klappning med en därtill afsedd borste
(afklappningsborste) å ett öfver den med färg inrifna
tryckformen lagdt papper. Numera brukas dock i stället
merendels en rulle, som föres öfver papperet. –
2. Förfärdigandet af matriser vid stereotypering.
Afklatschning, boktr., ett numera föråldradt sätt
att tillverka stora boktryckeristilar genom att
nedtrycka (klatscha ned) matrisen i smält stilmetall;
sigill-aftryck i dylik metall.
Afknipning (af skott eller knoppar), trädg.,
en operation, som ofta företages för att hindra
utbildning af ett skott, som sitter obekvämt
eller genom hvars fortkomst vegetationstiden
förkortas. Så kan man genom att tidigt afknipa
spetsen af en krukväxt förmå den att antaga ett
mera buskartadt utseende. Blomman borttages,
t. ex. hos smultron, för att hindra en alltför
ymnig och utmattande fruktsättning. Resedan, som
egentligen är en kortlifvad ört, kan därigenom göras
till en länge blommande, mycket grenig halfbuske.
A-N.*
Afknytning, med., en förr ofta använd metod att
aflägsna tumörer genom användning af en slynga af
silke, hamptråd eller järntråd.
J. E. J-N.
Afknäckning, tekn., den art af påkänning, som
hos en staf, hvars längd betydligt öfverstiger
dess tvärsnittsdimensioner, uppträder om stafven
belastas från änden. Vore stafven kort, skulle en
sådan belastning söka sammantrycka densamma, och i
stafven skulle uppträda tryckpåkänning, Åverkas en
lång staf, pelare e. d. af belastning från änden,
så icke blott sammantryckes stafven (pelaren), utan
börjar äfven böja sig, och den kombination af tryck-
och böjningspåkänning, som då uppträder hos stafven,
benämnes afknäckningspåkänning. En kropps hållfasthet
mot afknäckning beror enligt Euler icke blott på dess
dimensioner, utan äfven på elasticitetsmodulen hos
det material, hvaraf den är förfärdigad, samt på det
sätt, hvarpå dess ändar äro förbundna med stödplanen.
G. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
